Skärmanvändning och ”det var bättre förr!”

19 mar 2026

Ingen generation har någonsin gått fri från att generationen ovanför hittat tillfällen att uttrycka att ”det var bättre förr”, ”annat var det på min tid” eller otaliga varianter på samma tema. Så hur kan vi tolka det idag när tidigare generationer suckar och stönar att det var bättre förr och att skärmkulturen idag är väldigt oroande för människors välmående? Vi kan kanske börja med att säga att det stämmer att det var annorlunda i alla fall. Om vi backar bandet ett par årtionden, eller århundranden till och med i vissa fall, så har föräldrar och vuxna alltid oroat sig för den uppväxande generationens nymodigheter.

”Serietidningar förstör läsförmågan!”

Ja, smaka på den rubriken. Det var en vanlig oro och kommentar från pedagoger, bibliotekarier och andra professionella under serietidningarnas storhetstid på 1980-talet. Man hävdade att utöver den bristande läsförmågan även gjorde barn lata, ointresserade av skolan och uppmuntrade till våld och kriminalitet. Den oron känns läskigt välbekant när det kommer till just befarade konsekvenser av för mycket skärmanvändning idag.

Vi kan säga detsamma gällande TVns inträde i många hem på 50-70-talen. Man oroade sig för att barn rörde sig mindre, fick kortare koncentrationsspann och kunde bli negativt påverkade av våldsamt material i olika program. Hög igenkänningsfaktor även där.

Utöver dessa exempel kan vi hitta bokläsning på 17- och 1800-talet som ytterligare exempel och där man oroade sig för att unga, särskilt kvinnor, skulle slösa sin tid, drömma sig bort från verkligheten och bli känslomässigt instabila. Vi ska heller inte glömma rockmusikens inträde på andra hälften av 1900-talet och oron för sexualisering, farliga låttexter och revolt mot auktoriteter som den medförde.

Handlar de här kollisionerna och övergångarna bara om moralpanik eller behöver vi förstå skärmkulturen idag på ett annat sätt?

Är det annorlunda den här gången?

Det kommer hela tiden ny forskning på området om hur våra skärmar och tiden vi spenderar framför dem påverkar oss. Både vad gäller barn och vuxna. Man försöker titta på väldigt många olika parametrar samtidigt och det blir ofta svårt att säga vad som är hönan och vad som är ägget. Man pratar mycket om samband men har desto svårare att hitta en exakt ”orsak och verkan” helt enkelt. Det som blir allt mer tydligt dock, och som de flesta forskare är överens om, är att sociala medier och för många timmar på dessa har ett starkt samband med psykisk ohälsa. Social jämförelse blir allt mer utmanande och barn och unga är särskilt känsliga för upplevt utanförskap. Man har konstaterat att spela dataspel tycks inte har lika stor påverkan som ett överanvändande av social media. Vi exponerar också våra barn för skärmar allt tidigare i uppväxten hela tiden.

Det är viktigt att tänka på att många av de appar och spel som vi och våra barn använder är utvecklade för att skapa ett beroende genom att trigga hjärnans belöningssystem på ett så effektivt sätt som möjligt.

Vad var det du inte gjorde när du satt framför skärmen?

I en förhandling med sig själv eller när vi sätter upp regler för våra barn kan det vara klokt att ha med det sociala perspektivet och tanken på vad det är man inte gör när tiden går åt till skärmen. Om jag skulle ansluta mig till skaran av äldre som oroar sig för våra yngre idag så är min första tanke den sociala och vad vi väljer att lägga vår tid på. På 80- och 90-talet var det vanligt med långdragna förhandlingar mellan barn och förälder gällande hur länge man fick vara ute. Allt ifrån barnåren då en förälder ropa in till middag och efteråt sa ”Nej nu tycker jag faktiskt att ni behöver vara inne och vila lite också”, när barnen lekt hela dagen efter skolan i en snöhög. Eller när barnet blivit tonåring och en orolig förälder försöker bestämt säga att ungdomen ska vara hemma senast 22.00 och det protesteras hårt med orden ”Men Pelle får ju vara ute till 23.00, det är orättvist!”. När det kommer till tid utomhus för lek och umgänge så kan vi snabbt konstatera att spelplanen vänts upp och under dessa årtionden. Idag förhandlar barn om hur mycket mer skärmtid de kan få om de går ut en stund och Pokemon Go används som en sista välkommen utväg för många föräldrar att få med sina barn ut på en promenad. Bra eller dåligt kan vi alla resonera som vi vill om. Men sällan har man behövt trängas så lite när man går ut i skogen med barnen, besöker den lokala lekparken eller basketplanen på skolgården på helgen.

Så vad var det du inte gjorde när du var på skärmen sammanlagt 6 timmar idag och vad hade hänt om du t.ex. hade valt att banta ner dem till 5 och spelade gitarr en timme istället? Tänk om du bantade ner de där 6 timmarna till 5 varje dag till förmån för en timmes gitarrspel! Du hade fortfarande spelat eller surfat väldigt mycket men samtidigt blivit otroligt bra på gitarr på bara något år. Den typen av resonemang kan vara bra att föra med sina barn och tonåringar. Men även med dig själv för den delen!

Så även om all forskning kanske inte är 100% ännu så tänker jag att det är klokt att anlägga perspektivet – vad gjorde jag inte när jag satt framför skärmen? Socialt umgänge IRL och sömn är tyvärr två saker som ofta får stryka på foten när skärmanvändningen ökar i barns och ungdomars liv. Skärmar i sig är inte farliga men det är viktigt att veta hur man ska förhålla sig från dag ett i ett föräldraskap för att ge sina barn en sund relation till användningen av dem. Vi vet också att ett av de starkaste sambanden med hög skärmtid hos barn och ungdomar är föräldrarnas skärmtid. Om vi vill att våra barn ska ta sig an allt vad livet har att erbjuda utöver skärmen så behöver vi själva visa vägen och föregå med gott exempel.

En annan viktig faktor som kan skilja sig från tidigare moralpaniker är att vi alltid har skärmen med oss och har en tendens att ta upp den vid varje paus vardagen erbjuder. Vi vet samtidigt att hjärnan behöver pauser då pauserna används till att processa våra sociala kontakter bakåt och framåt i tiden. Om vi fyller alla pauser med skärm blir vi sämre förberedda på framtida sociala interaktioner. Du kan läsa mer om hjärnans sociala funktioner vid vila i tidigare blogginlägg här.

Går ni i väntas tider, är nyblivna föräldrar eller kanske varit med ett tag men ändå vill höra mer om hur man skapar en hälsosam skärmkultur i hemmet? Spana in vår nya föreläsning på temat här!